Extra

Om droger

Vad är en drog?

Till droger räknas ämnen som påverkar kropp och knopp och som framkallar ett rus. Det kan handla om narkotika, läkemedel, lösningsmedel, narkosmedel, dopingmedel, alkohol och tobak. Vissa av dessa är lagliga att använda om man är över 18, men narkotikaklassade preparat är olagliga.

Enligt narkotikalagstiftningen utgörs narkotika av läkemedel eller hälsofarliga varor med beroendeframkallande eller euforiserande effekter samt varor som lätt kan omvandlas till produkter med sådana effekter (källa Umo.se, drugsmart.se).

Vad är olagligt?

Att sälja, framställa, förvärva, förpacka, transportera, inneha och använda narkotika är olagligt. Det är också olagligt att förmedla kontakter mellan säljare och köpare. Det mesta som har med narkotika att göra är olagligt. Ringa narkotikabrott kan ge böter eller fängelse i högst sex månader. Vid grovt narkotikabrott kan en person dömas till fängelse i lägst två år och högst tio år (källa: polisen.se, Narkotikastrafflag (1968:64).

Vilka narkotikapreparat finns det?

Ofta delas de olika narkotiska preparaten in i fyra huvudgrupper, Cannabis (exvis. hasch, marijuana), Centralstimulerande (exvis. amfetamin, kokain), Opioider (exvis. heroin, tramadol), samt Hallucinogener (exvis. LSD, psilocybin). Dessutom är flera läkemedel narkotikaklassade, som t.ex. sömn- och lugnande medel, samt opioider med smärtstillande förmåga. Om narkotikaklassade läkemedel används utan läkarrecept, eller i högre doser än ordinationen, är det att betrakta som narkotikaanvändning (källa CAN).

Beroende

Olika preparat påverkar olika delar av hjärnan och dess signalsystem. Gemensamt för flera narkotikapreparat är att de ökar mängden tillfälligt dopamin i hjärnans belöningssystem och ger en känsla av tillfredställelse. Vid ett långvarigt bruk anpassar sig hjärnan till drogens effekter då den fysiologiska jämvikten som hjärnan eftersträvar påverkas och ett beroende uppstår.

Hjärnans anpassning är central vid utveckling av beroende. Utan drogen uppträder ofta abstinenssymptom, som kan bidra till fortsatt droganvändning.

Varför beroende?

Olika faktorer kan ligga bakom ett beroende och individer har olika lätt att bli beroende av alkohol och andra droger. Forskarna talar om tre delar: biologiskt arv, tillgänglighet och acceptans. Ju mer av dessa tre delar som finns desto större är risken för beroende.

En faktor kan vara en nedärvd sårbarhet för att börja med droger. Dessutom kan mängden och frekvensen på ens drogintaget påverka utvecklingen. Därtill kan psykisk ohälsa i kombination med ett drogintag öka risken för att utveckla ett beroende.

Utöver detta kan omgivningen, ekonomiska förutsättningar, tillgång till stöd, personliga egenskaper, och andra sjukdomar påverka.

Här är några skäl till att unga människor tar droger:

  • För att passa in
  • För att fly bort eller slappna av
  • För att lindra uttråkning
  • Det får dem att verka vuxna
  • För att göra uppror
  • För att experimentera
  • Utanförskap
  • Låg självkänsla
  • Separationer/förluster
  • Oförmåga att hantera känslor
  • Tror droger är en lösning

Även om det kan vara svårt att ta tag i sina problem, är följderna av drogmissbruk alltid värre än det problem som man försöker lösa genom att ta dem. Källa: 1177.se, drugsmart.se

Beroende – Här är några tecken på att du kan behöva hjälp

  • Koncentrationssvårigheter och glömska. Du kan få försämrade resultat i skola, på arbetet, eller i andra viktiga saker.
  • Du känner dig irriterad, ledsen eller rädd oftare än innan bruket.
  • Du känner ett starkt begär efter droger. Du får ett behov av ökat och mer frekvent drogintag för att bli påverkad, samt en ökad tolerans.
  • Abstinensbesvär som skakningar, illamående, sömnproblem. Även minskad aptit kan uppkomma.
  • Relationen till familj, kompisar, eller andra personer förändras.
  • Ekonomiska svårigheter

Hjälp för unga med beroende

Ungdomsmottagningen på nätet erbjuder information och sammanställning av stödorganisationer (UMO.se). På drugsmart.se finns en karta över stödgrupper för barn i familjer där problem med alkohol och narkotika finns. Drugsmart erbjuder också en tjänst där man kan ställa frågor om bland annat droger, alkohol, tobak, beroende. Hos BRIS finns en stödlinje, gruppstöd och kuratorer (bris.se). Det finns också flera organisationer som erbjuder stödgrupper och stödsamtal.

Maria Ungdom erbjuder vård och stöd till unga upp till 25 år som brukar alkohol, droger eller spelar om pengar. Vid oro eller funderingar kan man som orolig för egen del eller för någon annan kontakta dem. Man behöver inte vara säker på något vid kontakten och kan vara anonym. De erbjuder både akut och icke-akut vård (källa: mariaungdom.se).

Stöd till föräldrar

BRIS har en vuxentelefon som vårdnadshavare kan ringa och prata med professionella och ställa frågor om barn och föräldraskap. Flera organisationer erbjuder också råd och stöd till föräldrar, t.ex. SIMON.

Hjälp vid drogproblem

Droghjälpen erbjuder information samt stöd till personer som oroar sig för egna eller andras drogvanor. De går att nå via telefon och chatt. För cannabisanvändare finns även ett självhjälpsprogram. (droghjälpen.se). Via 1177.se kan du få hjälp att sluta med en drog, samt med att kontakta en psykolog eller kurator.

Hjälp vid beroende – beroendemottagning

När en vill sluta med droger kan stöd från en beroendemottagning vara bra. De kan hjälpa med både fysiska och psykiska svårigheter under processen. Kontaktuppgifter till beroendemottagningar finns via www.1177.se

Hjälp vid dopning

Dopningjouren har information om anabola androgena steroiders effekter, biverkningar och preparat. Tjänsten erbjuder också samtalsstöd och rådgivning till anhöriga och brukare av AAS (dopningjouren.se).

Vad gör socialtjänsten?

Om du som förälder är orolig för att din tonåring använder droger kan du kontakta din stadsdelsförvaltning för råd och stöd. Du behöver inte veta att ditt barn har börjat dricka eller provat droger för att ta kontakt. Det räcker att du är orolig. Socialtjänsten kan hjälpa till med stöd och hjälp som leder till drogfrihet t.ex. enskilda stödsamtal, förslag på behandlingsinsatser, drogtester, motiverande samtal, återfallsprevention, familjesamtal, bedömning och behandlingsinsatser. Väntetiden till ett första besök är kort.

Orosanmälan – Socialtjänsten…

Vem som helst kan göra en orosanmälan till Socialtjänsten. En orosanmälan innebär inte automatiskt att ett ingripande kommer att ske. Den som misstänker att ett barn far illa ska alltid göra en orosanmälan. Det kan vara att man tror att barnet blir utsatt för fysiskt eller psykiskt våld eller har blivit vittne till våld i hemmet. Det kan också ha att göra med missbruk hos barnet/ungdomen, och där man erfar att föräldrarna inte kan hantera situationen. En orosanmälan ska alltid lämnas in skriftligt till socialtjänsten i den kommun där barnet är folkbokfört.

Om socialtjänsten för barn och ungdomar

Länk till filmer för bättre koll på Socialtjänsten : https://kollpasoc.se/

Vad du behöver känna till om droger?

Amfetamin är en kemiskt framställd drog med stark lukt. Preparatet påverkar hela nervsystemet. Ofta är det ett vitt pulver som kan ha nyanser av gult, rosa, eller grått. Amfetamin finns även i tablett- och kapsylform och preparatet kan sniffas, drickas eller injiceras. Efter en kort period av användning, dagar eller veckor brukar drogens positiva effekter övergå till abstinensproblem. Amfetamin har en uppiggande effekt och kan ge ett förstärkt självförtroende. Drogens påverkan på kroppen kan även ge cirkulationskollaps, ett livsfarligt tillstånd. Vid ett långvarigt bruk kan kroppsrörelser bli ryckiga och balanssinnet kan påverkas. Brukare som använder sprutor kan drabbas av blodsmitta. Ett missbruk kan leda till riskfyllda situationer och många har svårt att få rätt hjälp att komma ur det.

Cannabis är ett samlingsnamn för narkotikapreparat som utvinns från hampaväxter. Hasch och marijuana är de vanligaste sorterna. Plantan innehåller THC, som ger ett rus. Idag är cannabisplantorna starkare då de förädlats och det har tagits fram nya plantor som innehåller högre nivåer av THC. All cannabis luktar starkt och lukten är svår att dölja. Cannabis är den vanligaste narkotikan i Sverige. Cannabis påverkar flera av hjärnans funktioner negativt. Ju mer omogen hjärnan är, desto större blir skadorna på hjärnans kognitiva funktioner som en sämre förmåga att hantera information och sämre korttidsminne. Ett långvarigt bruk kan ge mer långvariga nedsättningar av hjärnans funktioner. Vid rökning av cannabis finns även risk att utveckla rökrelaterade sjukdomar som cancer och bronkit.

Dopning Användning av hormonpreparat och andra läkemedel för att öka en idrottslig presentation kallas dopning. Bland annat finns preparatet Anabola Androgena Sterioder (AAS) samt Efedrin. AAS är en grupp konstgjorda hormoner som liknar testosteron och används ofta för att muskler ska växa snabbt. Efedrin kan användas för att tappa vikt. Användning av AAS kan orsaka olika biverkningar. Om man tar AAS innan man vuxit färdigt kan man bli kortare än man hade blivit utan preparatet. Man kan även drabbas av exempelvis akne, depression och panikångest, samt lever- och hjärtproblem. Efedrin kan ge högt blodtryck, oro, ångest och skakningar.

Ecstasy MDMA är ett centralstimulerande preparat med hallucinogena egenskaper. Det och liknande preparat kallas ecstasy men det finns ecstacy som inte innehåller MDMA. Ecstacy förekommer oftast i tablettform men finns även som pulver och kristaller. Tabletterna brukar vara färgglada och har ofta symboler och former. Ruset kan ge starka känslomässiga svängningar. Man kan också drabbas av oro, rastlöshet, hetsätning, samt hallucinationer. Ett bruk av ecstasy kan även ge trötthet, sömnsvårigheter, depression och ångest eftersom ecstasy rubbar serotoninnivåerna i hjärnan. Dessutom kan minnet och inlärningsförmågan påverkas negativt.

Heroin, morfin och kodein är opiater från växten opiumvallmo som har smärtstillande och berusande egenskaper. Morfin används som smärtstillande läkemedel inom sjukvården. Till en början användes heroin för att bota morfinberoende, men heroinet skapade också ett beroende. Heroin kan intas genom rökning, sniffning eller injicering. Heroin och andra opiater ger ett kraftigt rus och är väldigt beroendeframkallande. Dessutom kan man få depression, fobier, samt personlighetsstörningar. Vid injicering av heroin riskerar man också att drabbas av HIV, samt hepatit B och C. Användandet leder också till en snabb toleransökning och man blir beroende snabbt. För stora doser kan leda till en överdos och andningsstillestånd. Ett läkemedel som heter Naloxon häver överdoser av opioider.

Kokain förekommer oftast i form av pulver som sniffas, men det kan också lösas upp och injiceras. En annan form av kokain kallas crack, som är större och ses som mer gulaktiga kristaller. Crack tas genom att kristallerna hettas upp så det bildas ångor som man andas in. Vid bruk av kokain påverkas hela det centrala nervsystemet och kärl i kroppen dras ihop. Av större doser kan man få feber, svettningar, huvudvärk och yrsel. Användningen även kan påverka nässlemhinnan, hjärnan samt hjärtat. Vid ett långvarigt bruk genom näsan kan rinnande näsa, eksem runt näsan, samt hål i nässkiljeväggen uppstå. Långvarigt kokainbruk kan också leda till koncentrationssvårigheter, psykosliknande reaktioner, depression, självmordshandlingar, skakningar och kramper. Dessutom påverkas balansen i kroppen och hjärtat samt kärlen stressas vilket ger en ökad risk för hjärtinfarkt och stroke, detta är vanligare dödsorsaker än akut förgiftning.

Khat/kat innehåller katinon och katin. Bladen kan tuggas färska men man kan också koka te på dem Användningssätten medför att det är svårt att beräkna hur mycket av den aktiva substansen som man fått i sig. Preparatet har amfetaminliknande egenskaper och påverkar det centrala nervsystemet. Vid användning kan man känna ett nedsatt sömnbehov, men man kan också drabbas av nedstämdhet, irritation och sömnsvårigheter. I vissa fall kan ett långvarigt bruk leda till psykos eller depression. Därtill kan katbruk leda till kroppsliga skador. Vissa användare drabbas av tandskador, magproblem, avmagring, högt blodtryck samt hjärt- och kärlproblem.

Narkotikaklassade läkemedel. Vissa läkemedel är narkotikaklassade, som till exempel opioider och bensodiazepiner. Alla narkotikaklassade läkemedel skrivs ut av läkare och ska tas enligt läkarens ordination. Att använda narkotikaklassade läkemedel på fel sätt eller utan läkarordination är olagligt och dessutom kan brukaren skadas eller bli beroende. Det är även olagligt att använda narkotikaklassade läkemedel som är utskrivet åt någon annan. Om du fått narkotikaklassade läkemedel utskrivna av en läkare är det lagligt att bruka dem. Vid ett läkemedelsberoende känner personen ett sug efter läkemedlet och kan få abstinens efter det. Vid abstinens kan man må väldigt dåligt och känna sig sjuk, få sömnsvårigheter eller bli nedstämd. Ett annat tecken är att man behöver ta allt större doser för att få samma effekt. Beroende kan uppstå även om man följer ordinationen och kan uppstå om man medicinerat under längre tid.

Tramadol Polisen rapporterar att missbruket av Tramadol har ökat bland Sveriges unga. Tramadol är ett narkotikaklassat läkemedel som verkar smärtlindrande och ångestlindrande. Då ruset inte kommer direkt ökar risken för överdosering. I några av de varianter som smugglas in till Sverige har Polisen funnit spår av fentanyl. Fentanyl är en syntetisk opioid som kan vara hundra gånger starkare än morfin vilket gör att det är lätt att drabbas av en överdos som kan slå ut andningen eller ge krampanfall, vilket är livsfarligt. Ett missbruk kan ge sämre inlärningsförmåga, uppfattningsförmåga, samt initiativförmåga. Man kan även få hjärtklappning, yrsel, huvudvärk, samt onormalt små eller onormalt stora pupiller. Långvarig användning kan ge abstinenssymptom som illamående, svettningar, darrningar samt depression och ångest. Att sluta snabbt kan ge abstinenssymtom och för att trappa ner användandet kan man få stöd av vården.

Tobak innehåller nikotin, ett ämne som är giftigt och beroendeframkallande. Till tobaksprodukter räknas: cigaretter, snus, vitt snus, e-cigaretter, vattenpipa. En stor del av de som börjar röka eller snusa utvecklar ett beroende. Nikotinet påverkar hjärta och kärl genom att ge ökad puls, förhöjt blodtryck samt ökad ämnesomsättning. Vid rökning så uppstår skador på lungorna som försämrar konditionen. Därutöver kan man drabbas av cancer i lungor, mun, luft- och matstrupe, samt lever. Man kan också drabbas av lungsjukdomen KOL, få giftstruma, kärlkramp. Rökning drabbar inte bara rökaren, även personer runt om kan drabbas av lungcancer genom passiv rökning. Även om den smaksatta tobaken som används i vattenpipor kan uppfattas som mindre farlig så innehåller röken från vattenpipor en stor mängd giftiga ämnen och är beroendeframkallande. Ångan från e-cigaretter kan innehålla cancerframkallande ämnen, irriterade ämnen, metaller och andra hälsoskadliga partiklar.

Alkohol finns i drycker som vin, öl och andra spritsorter. Alkoholen som finns i alkoholhaltiga drycker heter etanol. Alkohol är en drog som är laglig, men det är en drog med beroendeframkallande egenskaper. En omfattande och skadlig alkoholkonsumtion kan leda till olika sjukdomar och skador på kroppen. Ett långvarigt bruk ökar också risken för att bli beroende. Ett missbruk kan också ge sociala och ekonomiska konsekvenser för den som dricker, för andra, samt för samhället. Alkoholens berusande effekt påverkar omdömet hos den drickande personen vilket kan leda att den gör saker som den inte skulle göra i nyktert tillstånd. Vissa kan få personlighetsförändringar och bli aggressiva. Många våldsbrott och olyckor sker ofta i koppling till alkoholdrickande och de som dricker kan bli förövare eller brottsoffer. Även risken för våld i hemmet ökar vid alkoholintag.

Spel om pengar. Allt från skraplotter till att spela på nätkasino är spel om pengar. I Sverige måste man vara minst 18 år för att spela om pengar. Personer kan utveckla ett spelproblem och få problem med pengar, relationer och hälsa. Spelande kan leda till ett beroende som kan göra att man tappar kontrollen över sitt spelande, men man kan få spelproblem utan ett beroende. Ett spelberoende påverkar hjärnans belöningssystem på ett liknande sätt som vid beroende av alkohol och andra droger. Ofta handlar spelberoendet om att vinna tillbaka det man tidigare har förlorat i spelandet. Störst risk för beroende har spel där det går fort mellan att man satsar pengar och man får ett resultat.

Källa: Polisens föräldraskola 2021, 1177.se, drugsmart.se, WHO